Kortfattat innebär Rosenthaleffekten att förväntningar, såväl våra egna som andras, påverkar vår förmåga och våra prestationer.
Konkret innebär det att om du som chef har positiva förväntningar på en grupp eller en individs kompetens och förmåga, kommer dessa förväntningar efterhand att besannas.
Rosenthaleffekten har sin rötter i grekisk mytologi. En cypriotisk kung och skulptör vid namn Pygmalion fattade sådant tycke för sin staty att det ledde till en förälskelse. Hans kärlek belönades av kärleksgudinnan Afrodite genom att hon gjorde statyn till en levande kvinna.
Fenomenet i berättelsen / myten om Pygmalion kom att kallas Pygmalioneffekten. Den innebär att en individs uppfattning och positiva förväntningar på en eller flera individer tenderar att uppfyllas, dvs. förväntningarna blir en form av självuppfyllande profetia.
I mitten av 1900-talet studerades fenomenet av psykologen Robert Rosenthal och rektorn Lenore Jacobson (Rosenthal & Jacobson, 1968). Genom sin forskning visade de hur lärares förväntningar på studenter påverkade studenternas förmåga och resultat. Slutsatserna från studien var att en persons tro eller tanke om en viss människa påverkar beteendet hos den människan. Jag är alltså inte ensam om mina tankar och attityder utan de påverkar också andra.
Rosenthals senare forskning visade också att om man ändrar sina tankar om en person kan det påverka och förändra den personens resultat, i både positiv och negativ riktning. Fenomenet fick därefter benämningen Rosenthaleffekten. Studierna har senare upprepats i andra sammanhang och man har då kunnat bekräfta Rosenthals och Jacobsons resultat.
Se även
Golemeffekten
Feedforward
Läs mer i t.ex.
Rosenthal, R, Jacobson, L (1968). Pygmalion in the classroom. Urban Review. Vol. 3, 16–20